– Det känns självklart för Svenska kyrkan att finnas på Bok & Bibliotek eftersom vi har Bibeln i centrum, och den är ju både en bok och ett bibliotek, säger Mikael Ringlander, projektledare för Se Människan, som är Göteborgs stifts kultursamverkan.

Se Människans stora monter ligger i G-hallen på plan två. Med start kl 09:15 på torsdagen hålls två programpunkter i timmen, totalt ett 70-tal under mässans fyra dagar. En av gästerna på scenen som Mikael Ringlander vill lyfta fram är den jordanska barnrättskämpen Hanaa al-Ramli (fredag 27 september 16.30–16.50), som har startat 25 bibliotek i flyktingläger runt om i Mellanöstern genom att samla in böcker från privata hem.

– Biblioteken och läsandet är något som ger mening och hopp i de palestinska flyktinglägren.

Gardell avslutar sin romansvit

Författaren Jonas Gardell (lördag 28 september 12.30 – 12.50) avslutar i år sin mycket uppmärksammade romansvit Torka aldrig tårar utan handskar, som även har gått som tv-serie i SVT.

– Den handlar ju om kärlek mellan människor. Jag är väldigt nyfiken på att höra Jonas Gardell berätta om vilka reaktioner han har fått på sina böcker och på tv-serien. Det han har gjort är att ge upprättelse och tröst till många människor. Och det han har gjort är att se människor och lyfta fram dem. Det är stort, säger Mikael Ringlander, som inte heller tänker missa samtalet mellan ärkebiskop Anders Wejryd och Leif GW Persson (lördag 28 september 10.00–10.20) om den storsäljande deckarförfattarens och kriminologens kristna tro.

– Det är en sida av Leif GW Persson som vanligtvis inte exponeras. Han säger själv att försöker leva som en kristen människa. Att han är en materiellt priviligierad människa som försöker att dela med sig.

Häxprocesserna – aktuella idag också

En dyster sida av kyrkans historia behandlas också i programmet när författaren Therése Söderlind berättar om sin bok Vägen mot Bålberget och häxprocesserna i Sverige på 1600-talet.

– Det är väsentligt att skriva om och bearbeta häxprocesserna. Vi demoniserar människor idag också. Se bara vad som hände på Balkan och fortfarande händer på andra platser.

Läsning en självklarhet

Se Människan handlar inte bara om ord, utan även om bild. Flera bildspel rullar i montern under hela mässan, bland annat ett om biblioteket i Matteus församling i Stockholm.

– Vi har tittat tillbaka i historia och sett att svenska kyrkan hade bibliotek innan det fanns stadsbibliotek! Biblioteket i Matteus församling startade redan 1916 och finns fortfarande kvar. Jag blir oerhört glad när jag ser att läsandet var en självklar del av kyrkan då också, säger Mikael Ringlander.

Hela Se Människans program finns här.

I år delar Nordiska rådet för första gången ut sitt pris för barn- och ungdomslitteratur. Minst ett verk från varje nordiskt land eller språkområde är nominerat. Tre av de nominerade kommer till Bokmässan 2013. De tre är Oscar K. från Danmark samt Sara Lundberg och Jessica Schiefauer från Sverige.

En fanfar för bilderboken!

Författaren Oscar K. (alias Ole Dalgaard), som tillsammans med illustratören Dorte Karrebæk är nominerad för boken Biblia Pauperum Nova, medverkar i seminariet "En fanfar för bilderboken!" (Torsdag 13.00-13.45):

"Den moderna skönlitterära bilderboken är en konstform i sig, en konstart i egen rätt. Text, bild och bok skapar tillsammans ett unikt mediemedvetet bilderboksberättande, där det konsekventa barnperspektivet är ett av nyckelorden. En handfull engagerade och bilderbokserfarna nordiska författare, konstnärer, forskare och kritiker har nu i ett projekt på Nordiska Akvarellmuseet arbetat fram en ny bilderbokspoetik: En fanfar för bilderboken. Medverkande: Gro Dahle (Norge), Gunna Grähs (Sverige), Oscar K. (Danmark), Ulla Rhedin (Sverige), och Lena Eriksson (Nordiska Akvarellmuseet). Presentatör: Eva Fred, Kultur i Väst."

Läsande och lärande rum

Sara Lundberg, konstnär och barnboksförfattare som är nominerad för Vita Streck och Öjvind, deltar i seminariet "Läsande och lärande rum" (Torsdag 17.00-17.45):

"Om inre och yttre rum i form av skolbibliotek, bussar, berättande och bildskapande. Medverkande: Börje Ehrstrand, tidigare rektor Rinkebyskolan, Pia Carlsson, bibliotekspedagog i Norberg och aktiv i ungdomsprojektet Linje 500, Dilsa Demirbag-Sten, samhällsdebattör och verksamhetsansvarig Berättarministeriet, Sara Lundberg, konstnär och barnboksförfattare, och Björn Ranelid, författare och lärare. Moderator: John Chrispinsson, journalist."

Seminariet ingår i Läsrörelsens satsning Plats för barn! som ni kan läsa mer om här.

I skuggan av sina föräldrar

Författaren Jessica Schiefauer, nominerad för boken Pojkarna, är moderator i seminariet "I skuggan av sina föräldrar" (Söndag 10.30-10.50) där Göteborgsförfattarna Martin Engberg och Valle Wigers samtalar om romanerna Ta skada och God natt, oktober.

Läs mer om samtliga nominerade på Nordiska rådets hemsida.

Precis som namnet på din blogg, Nobelprisprojektet, skvallrar om har du haft som projekt att läsa alla Nobelpristagare i litteratur genom tiderna. Varför gav du dig på denna mastodontuppgift?

– Allt började med Imre Kertész. Köpte Mannen utan öde för fem kronor på en secondhandbutik eftersom den fanns i tre miljarder exemplar (näst flest efter Grabben i graven bredvid, den fanns i fyra miljarder) och jag undrade varför det fanns så många. Denna nyfikenhet hade när jag kommit hem hunnit utökas till en nyfikenhet på alla pristagarna. De har ett rykte som "svåra" och jag ville kolla om det stämde. Plus att jag har ytterst svårt att säga nej till en utmaning.

Berätta om några författare som du har upptäckt tack vare ditt projekt!

– Det är många! Klev in i det här Nobelläsandet med stora förväntningar på att det skulle vara välskrivna och givande och liksom extra bra böcker. Och många har verkligen levt upp till detta. José Saramago skrev om den hemliga ön på ett väldigt välskrivet sätt som gjorde att jag ville läsa alla hans böcker (har dock inte börjat än). Toni Morrison läste jag två böcker av. De var hemska men extra bra. John Galsworthys serie om Forsyte-familjen tilltalade min kostymdramaådra. Nelly Sachs blev jag väldigt fascinerad av. Fastnade i en intressant bok om hennes liv och dikter, Flykt och förvandling, så att dikterna knappt hanns med. Och så är jag glad över att ha läst en del klassiska saker som Flugornas herre och Främlingen. Och Tomas Tranströmers dikter! Jag hade noll koll på lyriker innan detta.

Du gick faktiskt "i mål" nu i mars. Hur kändes det när du hade avslutat ditt imponerande projekt?

– Den klassiska sportfrågan! Det kändes lika delar skönt och tomt. Mycket strikt läsplanering under två år byttes abrupt ut mot fritt läsande efter min minsta nyck. Konstigt. Jag saknar faktiskt att ha nya Nobelpristagare i att-läsa-högen. En per år är lite skralt.

Vad bloggar du om nu när projektet är avslutat?

– Olika saker jag läser och saker jag ser. Bloggen har nu blivit en slags läsdagbok istället för en projektdokumentation. Min nya plan är dock att läsa favoriter i repris, en Nobelpristagare per kvartal kanske är lagom?

Vilka tips skulle du vilja ge till den som funderar på att starta en egen bokblogg?

– 1. Ha roligt!
2. Skriv hellre ofta och kort än sällan och långt. I alla fall jag glömmer lätt bort bloggar som aldrig uppdaterar.
3. Välj en plattform som passar din tekniska kunskap och ditt kontrollbehov. Det finns många som är gratis och enkla att komma igång med, men där kan man inte styra över hur precis allt ska vara uppbyggt och fungera. Prova några stycken och testa vilka funktioner som finns och hur det ser ut innan du börjar blogga på allvar, det är jobbigt att ändra när du har tre hundra inlägg. Eller fem.

Till sist, vad gör du när du inte läser och bloggar?

– Klappar på hästar, övar på skänkelvikning (svårare än det ser ut!), administrerar saker på företaget där jag jobbar, indoktrinerar min man till ökad bokläsning, påbörjar nya projekt, hänger med min bokcirkel. Och så äter jag halloumi.

Bloggambassadörer som presenterats tidigare

Januari: Boktjuven
Februari: socialistsimon
Mars: Bokugglan
April: Suzanne the Sexeducator
Maj: The Book Pond

– Genom våra många seminarier om att stärka barns läsande och läsförmåga lever vi också upp till Litteraturutredningens uppmaning om ett läslyft för Sverige. Vi satsar också stort på seminarier om skolbibliotek, en hyperaktuell fråga som hör ihop med barns läsning och tillgång till litteratur, säger Gunilla Sandin, Bokmässans programchef.

Många av seminarierna om barns läsning ingår i Skolspåret. Här hittar ni hela programmet för Skolspåret. (PDF-dokument, 494 kB)

En stor del av seminarierna om barns läsande går på höstens mässa under vinjetten Plats för barn!, som är Läsrörelsens stora satsning i samarbete med Bokmässan. Åtta seminarier arrangeras med experter, forskare, lärare och andra med kunskap och erfarenhet av läsande, lek och lärande.

Seminariedeltagarna framträder även i Plats för barns stora monter i A-hallen. Bland de medverkande märks bland andra uppfinnaren Håkan Lans, professor Mats Myrberg och Sara Lundberg, konstnär och barnboksförfattare.

Hör Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, berätta om Plats för barn!.

Samtliga seminarier som ingår i Plats för barn!

10:00 - 10:45
Högläsning i livets början
Hur kan små barn erövra språket och litteraturen? För många en central fråga, bland annat för Läsrörelsen med mottot "Ge dina barn ett språk".
Medverkande: Susanna Ekström, litteraturpedagog, f d universitetsadjunkt Stockholms universitet och sakkunnig i projektet Berätta, Leka, Läsa, Peter Alsbjer, länsbibliotekarie Örebro län, Mats Berggren, författare och aktiv i LO-projektet Läs för mig pappa, Gunilla Dahlberg, professor i förskoledidaktik Stockholms universitet och Ewa Kollberg, f d bibliotekskonsulent Regionbibliotek Västra Götaland.
Moderator: Carin Hjulström, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarförbundet, Länsbiblioteken i Örebro, Västmanlands och Södermanlands län, Svensk Biblioteksförening och Kulturrådet

15:00 - 15:20
Minoritetsspråk och skönlitteratur för barn
Romani är ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Hur utvecklas barns kunskaper i språket genom skönlitteratur? Medverkande: Gunilla Lundgren, författare och verksam i Rinkeby, och Fred Taikon, ordförande i föreningen É Romani Glinda och förläggare.
Moderator: Maria-Paz Acchiardo, tidigare kulturborgarråd i Stockholm.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Skolverket

17:00 - 17:45
Läsande och lärande rum
Om inre och yttre rum i form av skolbibliotek, bussar, berättande och bildskapande. Medverkande: Börje Ehrstrand, tidigare rektor Rinkebyskolan, Pia Carlsson, bibliotekspedagog i Norberg och aktiv i ungdomsprojektet Linje 500, Dilsa Demirbag-Sten, samhällsdebattör och verksamhetsansvarig Berättarministeriet, Sara Lundberg, konstnär och barnboksförfattare, och Björn Ranelid, författare och lärare.
Moderator: John Chrispinsson, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarförbundet och Svensk Biblioteksförening, Kulturrådet, ABF-Stockholm, och Natur & Kultur

Fredag 27 sep

13:00 - 13:45
Om vikten av Mekano
Vad betyder leken och skapandet för barns utveckling och lärande? Medverkande: Håkan Lans, skapare av bland annat AIS-systemet, världsstandard för alla fartyg, Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik Göteborgs universitet, Christina Löfving alias IT-mamman, lärare i Stenungsund som tar leken på allvar och vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2012, Tuomo Haapala, kompositör, musiker och regissör av gränsöverskridande projekt, aktuell med boken Staden som scen – samarbete och fantasi och Tilde Björfors, cirkusdirektör och tidigare professor i nycirkus vid Dans- och Cirkushögskolan.
Moderator: John Chrispinsson, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarförbundet, Göteborgs universitet, Cirkus Cirkör och Natur & Kultur

16:00 - 16:45
Hur kommer bokstäverna in i frukten?
Om läsande och lärande på ett annorlunda sätt. Medverkande: Lena Andersson, författare, Jonathan Lindström, arkeolog, amatörastronom och författare av faktaböcker för barn, bland annat om naturvetenskap, Erica Lövgren, vinnare av lärarstipendiet Guldäpplet 2009 och lärare i Piteå som arbetar med "att skriva sig till läsning", Arild Midthun, serietecknare och en av nyckelpersonerna i Kalle Anka & Co:s pedagogiska satsning, och Göran Hägg, docent i litteraturvetenskap och författare.
Moderator: Gunilla Kindstrand, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarförbundet, Egmont Kids Media Nordic och Bonnierförlagen

14:00 - 14:45
Herr Gurka och Zlatan
Hur väcks lusten och läsglädjen? Medverkande: Ulf Stark, författare, Marianne von Baumgarten-Lindberg, redaktör och verksam inom Läsrörelsen, som framhåller vikten av tidig språkstimulans för små barn, Eva Fred, konsulent litteratur barn/unga Kultur i Väst och agitator för "Sommarboken", Gunilla Lundgren, författare och verksam i Rinkeby, och David Lagercrantz, författare till Jag är Zlatan Ibrahimović.
Moderator: Gunilla Kindstrand, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarförbundet, Svensk Biblioteksförening, Kulturrådet, ABF Stockholm och Bonnierförlagen

Söndag 29 sep

11:00 - 11:45
Läsförståelse och En läsande klass
I jämförelse med andra OECD-länder ligger svenska 15-åringar numera under genomsnittet när det gäller läsförståelse, mot att tidigare ha legat bland de bästa. Vad beror det på? Hur går det att förändra? Medverkande: Martin Widmark, författare, lärare och initiativtagare till En läsande klass, Monica Reichenberg, professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs univer-sitet, Malin Gonzalez, mellanstadielärare Sätraskolan Stockholm, och Johan Unenge, författare och Sveriges förste läsambassadör.
Moderator: Dilsa Demirbag-Sten, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! och Stiftelsen En läsande klass i samarbete med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Bonnierförlagen

13:00 - 13:45
Fråga forskare om språk och läsning
Hur erövras språk och läsning och kanske det allra viktigaste, läsförståelse? Fyra professorer är beredda att ge svar.
Medverkande: Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik Stockholms universitet, Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser Uppsala universitet, Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska Göteborgs universitet och medarbetare i radioprogrammet Språket, och Karin Taube, professor emerita i pedagogiskt arbete Umeå universitet.
Moderator: John Chrispinsson, journalist.
Arrangör: Läsrörelsen med temat Plats för barn! i samarbete med Lärarstiftelsen och Natur & Kultur

Bokmässans programchef Gunilla Sandin berättar om höstens seminarieprogram.

Dan Shafran, direktör för Rumänska kulturinstitutet, berättar om årets rumänska tema.

Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, berättar om höstens stora satsning på Bokmässan – Plats för barn!.

Seminarier som får dig att tänka till. Böcker som inspirerar. Debatter som utmanar dina åsikter. Bokmässans programpunkter lämnar ingen oberörd. Kom och upptäck nya sidor av dig själv.

Utan intryck, inga uttryck, inga avtryck. Bokmässans programpunkter får oss att tänka till. Vi får ny input, ny inspiration och fylls med nya tanker.

Nu ser vi fram emot myllret på mässan, att seminariesalarna ska fyllas och debatten ta fart. Vi längtar efter att få höra författare från hela världen berätta om sina senaste böcker och se glädjen i mötet mellan dem och deras läsare. Men framförallt väntar vi på dig. Att du ska få uppleva att Bokmässans programpunkter gör skillnad.

Men innan dess kan du delta i samtal på vår Community om allt som ska hända på Bokmässan.

Välkommen att delta i samtalet och glöm inte att lägga upp hela ditt program i Mässplaneraren!

Årets seminarieprogram innehåller totalt 375 seminarier och 724 medverkande.

För bläddringsbar version av hela seminarieprogrammet, klicka här

För pdf-version av hela seminarieprogrammet, klicka här (PDF-dokument, 7,1 MB)

Rumänien i fokus

Mircea Cărtărescu och Norman Manea är två av Rumäniens mest namnkunniga författare som båda numera nämns när det spekuleras om Nobelpriset i litteratur. De medverkar i flera seminarier och talar bland annat om författarens engagemang i den offentliga debatten och om vad som är unikt med rumänsk litteratur.

Många av författarna i det rumänska temat har sitt ursprung i Rumänien, men är bosatta i andra länder, till exempel Cătălin Dorian Florescu och Dana Grigorcea som bor i Schweiz och Felicia Mihali, Kanada. Andra författare som ingår i temat är Gabriela Adameşteanu, Marius Chivu, Daniela Crăsnaru, Dan Lungu, Ioana Nicolaie och Varujan Vosganian. Dessutom medverkar ytterligare författare i programmet i den rumänska montern.

Samtliga seminarier som ingår i det rumänska temat. (PDF-dokument, 159 kB)

Läs presentationer av alla rumänska författare som medverkar på Bokmässan 2013. (PDF-dokument, 97 kB)

– I år är det vår tur att erövra Bokmässan i Göteborg. Och det tänker vi göra med besked, under parollen Rumänien har ordet! Ni kommer att höra Rumänien tala ut i seminarieprogrammet, i vår monter och på olika scener. Och när allt är slut hoppas jag att den svenska publiken kommer att inse att Rumänien är ett levande och spännande land med en blomstrande litteratur, säger Dan Shafran, direktör för Rumänska kulturinstitutet.

Läs mer om det rumänska temat.

Fram för läsningen!

– I år sätter vi inte bara Rumäniens litteratur i fokus. Genom våra många seminarier om att stärka barns läsande och läsförmåga lever vi också upp till Litteraturutredningens uppmaning om ett läslyft för Sverige. Vi satsar också stort på seminarier om skolbibliotek, en hyperaktuell fråga som hör ihop med barns läsning och tillgång till litteratur, säger Gunilla Sandin, Bokmässans programchef.

En stor del av seminarierna om barns läsande går under vinjetten Plats för barn!, Läsrörelsens stora satsning i samarbete med Bokmässan. Åtta seminarier arrangeras med experter, forskare, lärare och andra med kunskap och erfarenhet av läsande, lek och lärande. Seminariedeltagarna framträder även i Plats för barns stora monter i A-hallen. Bland de medverkande märks bland andra uppfinnaren Håkan Lans, professor Mats Myrberg och Sara Lundberg, konstnär och barnboksförfattare.

Röster från Bangladesh

Fem av Bangladesh mest framstående författare besöker Bokmässan och berättar om ett land där dagstidningarna har litterära bilagor varje helg och poesifestivalerna lockar stor publik. Det är de fem bengalispråkiga författarna Nirmalendu Goon, Ruby Rahman, Muhammad Samad, Mrittika Goon och Anisur Rahman som gästar Bokmässan och medverkar i två seminarier.

Läs mer om Röster från Bangladesh.

Internationella gäster

Bland årets många andra utomnordiska författare märks den amerikanske författaren och Pulitzerpristagaren Richard Ford som i sin senaste roman Kanada utforskar människans mest gåtfulla drivkrafter. Brittiska Caitlin Moran, som vann läsarnas hjärtan med sitt rättframma och humoristiska feministiska manifest Konsten att vara kvinna, tar sig an resten av världen i nya Morantologi.

Årets ALMA-pristagare, argentinska Isol, är en bilderbokskonstnär och författare som skapar bilderböcker i barnets ögonhöjd. David Safier är en av Tysklands bäst säljande författare som har använt intäkterna från sin humoristiska roman Dålig karma till att bygga upp stiftelsen Gutes Karma. Författaren Nanoy Rafael och illustratören Sergio Bumatay från Filippinerna behandlar ett universellt tema – att få syskon – i bilderboken Naku, nakuu, nakuuu!, vinnare av årets Peter Pan-pris. Kubansk-amerikanska Cecilia Samartin är en författare och psykoterapeut som verkar för mänskliga rättigheter på Kuba och arbetar bland fattiga i Los Angeles.

De franska systrarna Liliane Korb och Laurence Lefèvre som skriver under pseudonymen Claude Izner visar i sina böcker att det fanns skuggsidor även i 1890-talets Paris. Den syriska författaren och journalisten Samar Yazbek berättar om sin roman En mörk strimma av ljus och om den fruktansvärda situationen i hemlandet. I sin hyllade bok Lova att du kommer tillbaka ger den brittiske historikern Orlando Figes en unik inblick i lägerlivet i Gulag. Frans de Waal, en av världens ledande primatforskare, hävdar i sin nya bok att människans moral är ett resultat av evolutionen.

Den jordanska barnrättskämpen Hanaa al-Ramlis passion för böcker fick henne att via sociala medier sprida idén om att starta bibliotek i flyktingläger runt om i Mellanöstern. I sina litterära verk analyserar österrikiska Marlene Streeruwitz individens roll i den offentliga sfären. Colombianske Héctor Abad Faciolince är en av de mest framstående i en författargeneration som debuterade efter vågen av magisk realism.

Michael Kaiser – USA:s "kulturminister"

"I dagens ekonomiska situation kanske vi amerikaner kan tillföra något till er i Europa", menar Michael Kaiser, president för John F. Kennedy Center for the Performing Arts i Washington DC. Han har också kallats för Amerikas kulturminister. Han har i det närmaste gjort Kennedy Center till en amerikansk nationalarena för de fina konsterna och räddat The Royal Opera House i London undan ruin och fiasko genom att samla in 100 miljoner dollar.

Författare från Norden

Förra årets nordiska tema får sin förlängning i år med besök av flera författare från våra nordiska grannländer, till exempel finländska Sofi Oksanen som fortsätter berätta om Estlands historia med romanen När duvorna försvann. Landsmannen Kjell Westö, ett oumbärligt element i Helsingforslitteraturen, skriver i Hägring 38 om den tilltagande politiska oron som världen upplevde före andra världskriget. Med sjätte och sista delen i sin väldiga självbiografiska romansvit Min kamp fullbordar norske Karl Ove Knausgård ett av de mest uppmärksammade romanprojekten i modern tid. Mot konsten är norrmannen Tomas Espedals berättelse om en Bergenpojkes väg till att bli författare. Den danska barnboksförfattaren Oscar K. talar om den moderna skönlitterära bilderboken som en konstform i sig tillsammans med bland andra sin norske kollega Gro Dahle.

Skolspåret

Kunskap, skola och utbildning är ständigt aktuella ämnen som de flesta har en åsikt om och som hamnar allt högre upp på agendan ju närmare riksdagsvalet vi kommer. I Skolspåret har Bokmässan samlat alla seminarier i årets program – 29 stycken! – som på olika sätt har koppling till skolans värld.

Läs mer om Skolspåret.

Ord och inga visor med svenska musiker

Flera av årets gästande författare är i första hand förknippade med en annan uttrycksform – musik! Rapartisten Petter Alexis Askergren, aktuell med 16 rader där han samlat sina mest betydelsefulla låttexter, berättar om hur han tacklade läs- och skrivsvårigheter och genom sitt möte med böcker upptäckte en ny värld av ord och språk. Per Gessle talar om Roxettes historia och det hobbyprojekt som Gessle knappt vågade tro på när han var en blonderad föredetting och Marie Fredriksson en av landets starkast lysande artister. Dregens självbiografi innehåller allt man vill läsa om i en rockbiografi: droger, sex och rock 'n' roll. I höst fyller Thomas Di Leva 50 år och firar med både nytt album och biografin Vi måste prata om allt, där han för första gången berättar själv om sitt liv och hur det var, hur han tänkt.

Digitala Torget

På årets Bokmässa blir det premiär för Digitala Torget, en helt ny avdelning för den papperslösa boken. Där kan man testa nya tekniska prylar och tjänster, lära sig mer om ljud- och e-böcker, och möta förlag, återförsäljare, teknikutvecklare och andra representanter för den digitala bokvärlden. På Digitala Torget finns även en scen med program under alla dagar. Diskussioner om framtidens utmaningar för bokbranschen varvas med författarframträdanden, uppläsningar och demonstrationer av nya tekniska lösningar och produkter.

– Bokmässan är en arena för hela bok- och biblioteksbranschen. Med de utmaningar branschen står inför i form av nya format, ny teknik och med krav på nya affärslösningar står mycket på spel. På Digitala torget ger vi dessa frågeställningar en hemvist även på Bokmässan. Förändringar som pågår såväl i som utanför Norden kommer att belysas av aktörer i vår närhet, men det blir också gästspel från andra marknader där utvecklingen kommit längre, säger Maria Källsson, ansvarig för Bokmässan.

Läs mer om Digitala Torget.

Några år före Rumäniens inträde i EU 2007 påminde den rumänske filosofen och essäisten Andrei Pleşu om att Rumänien alltid upplevt sig som en del av Europa och att vi, rumänerna, har Europa i vårt blod och vår ande, men även i våra bibliotek och böcker. Känslan av gemenskap delades dock inte av alla våra europeiska broderländer, kanske på grund av den isolering Rumänien var tvunget att leva i under nästan ett halvsekel av kommunism. Det avståndet föreslog Pleşu att vi skulle övervinna med "en bro av böcker" – en uppmaning som gäller än idag och som är ett av de bästa sätten för oss människor att lära känna varandra på djupet.

Just rumänsk litterat ur har länge fungerat som en prisma för Europa och den europeiska erfarenheten: många av våra författare bor i andra länder och skriver till och med på andra språk, en del med utgångspunkt i sina rumänska rötter, andra utifrån adoptivlandets villkor. Sådant är fallet för flera av årets rumänska gäster, däribland Cătălin Dorian Florescu och Dana Grigorcea. Samtidigt vill vi visa upp bredden av den litteratur som på hög konstnärlig nivå har skrivits i Rumänien under de senaste årtiondena och som kan handla om existentiella frågor (Mircea Cărtărescu), Rumäniens historia under 1900-talet (Gabriela Adameşteanu), kvinnliga upplevelser (Svetlana Cârstean, Ioana Nicolaie), dokumentär realism besläktad med de senaste årens framgångar inom rumänsk film (Dan Lungu) eller det armeniska folkets tragiska öde (Varujan Vosganian). Därför företräds Rumänien vid årets bokmässa i Göteborg av dessa två lika starka sidor: litteratur skriven på rumänska i Rumänien och exillitteratur som skrivs av rumänska författare i Kanada, Schweiz, Tyskland eller USA.

Man kan tryggt konstatera att rumänsk litteratur just nu upplever en boom som endast kan liknas vid den blomstrande mellankrigsperioden, då namn som E.M. Cioran, Eugène Ionesco, Mircea Eliade, Gherasim Luca, Benjamin Fondane och Tristan Tzara ristades in på världskartan. Rumänien har genom rumänsk-tyska Herta Müller nyligen fått hälften av ett Nobelpris och det talas redan om att andra rumänska författare, däribland Mircea Cărtărescu och Norman Manea, är värda samma ära. Samtidigt finns det ytterligare ett flertal författare, särskilt bland dem som debuterade på 1990-talet, som kan läsas på många språk, från engelska och franska till arabiska och hebreiska.

Att rumänsk litterat ur är stark och spännande påvisas således av dess närvaro på många andra språk, men även av Rumäniens medverkan som fokusland på Bokmässan i Göteborg och nyligen även på bokmässorna i Paris och Turin. Vi sätter en ära i att få vara fokusland och ser det som ett erkännande av kraften i vår litteratur samt av Rumänska kulturinstitutets insatser för att göra rumänsk litteratur bekant för en svensk publik. Vi tror att kultur är Rumäniens stora chans att erövra världen och där har litteraturen en framträdande plats.

Dan Shafran,
direktör för Rumänska kulturinstitutet

Sofi Oksanen, född 1977, fick stor framgång med sin debut Stalins kossor (2003) som följdes av Baby Jane (2005). 2010 slog hon igenom med Utrensning som getts ut i över tjugo länder, bland dem Frankrike, Tyskland och USA. Romanen belönades med Nordiska rådets litteraturpris. 2013 fick Oksanen Svenska Akademiens nordiska pris.

Oksanen, uppvuxen i Jyväskylä i Finland med en estnisk mor och en finsk far, är nu aktuell på svenska med När duvorna försvann, en berättelse som skildrar tre personers liv under ockupation, motstånd och förräderi i Estland runt andra världskriget.

Måndagen 27 maj kl. 19.00 samtalar hon med kulturjournalisten och litteraturvetaren Ingrid Elam på Stora Teatern i Göteborg

Samtalet tolkas av Oscar Rossi, poet, översättare och f.d. redaktör för Horisont..
Fri entré.
Arrangemanget presenteras av Internationell Författarscen Göteborg i samarbete med Albert Bonniers Förlag.

Os olhares do mundo estarão nos próximos anos voltados para o Brasil, que além de sediar a Copa do Mundo em 2014 e os Jogos Olímpicos em 2016, é hoje um dos países emergentes mais bem-sucedidos. Neste contexto, é interessante destacar a cultura brasileira em geral e a sua literatura na Feira do Livro de Gotemburgo em 2014.

- O Brasil está descobrindo uma forma de inserção no mundo através de suas idéias, culturas e práticas. Assim como as pessoas desenvolvem uma forma de expressão e conexão com os demais, os países também controem uma imagem e cara. Se o conjunto mostrado é atraente, funciona como uma luz que conquista visitantes, investidores e sonhadores. Pois são seus valores culturais e literários, posições históricas, políticas externas e autoridade moral que meu país deseja mostrar, no conjunto, para conquistar as mentes e corações suecos, diz S.Ex.ª Leda Lúcia Martins Camargo, Embaixadora do Brasil na Suécia.

Sendo o único país de língua Portuguesa na América do Sul, a língua é uma parte importante da identidade nacional, mas a literatura é amplamente caracterizada pelo dinamismo e diversidade. No país convivem descendentes que se originaram da Itália, Alemanha, Japão e do continente Africano, onde nada menos que 180 línguas minoritárias são faladas.

- Estamos muito felizes e orgulhosos de apresentar o Brasil como o país foco na Feira do Livro de 2014. Apesar de já termos conhecimento de editoras da América do Sul e do Brasil, essa será a estréia do continente sul-americano como tema na Feira. O Brasil está em uma fase muito importante de desenvolvimento no momento. Vai ser muito interessante oferecer aos nossos visitantes um olhar diferente dessa cultura deslumbrante e desse país em transição, diz Maria Källsson, Diretora da Feira do Livro.

O Brasil vai imprimir sua marca na Feira do Livro durante quatro dias com muitos seminários, shows e atividades no estande brasileiro. O tema certamente será notado na cidade de Gotemburgo na forma de exposições, concertos e outros eventos. A Feira desenvolverá o tema em cooperação com a Embaixada do Brasil em Estocolmo e com um grande número de editoras.

A Feira de 2013 será realizada de 26 a 29 de setembro e tem a Romênia e sua literatura em foco. A Feira do Livro é o maior evento cultural com cerca de 100.000 visitantes por ano.

Para mais informações sobre a Feira do Livro visitem o site: www.goteborg-bookfair.com
Siga a Feira do Livro também no Facebook (Bokmässan Göteborg) e no Twitter

Dúvidas e perguntas? Entrem em contato com:
Birgitta Jacobsson Ekblom, Departamento de Comunicações da Feira do Livro. Tel. + 46 701 61 65 09, bje@goteborg-bookfair.com

Alexsandra De Lucena Tingdal, Departamento Cultural, Embaixada do Brasil em Estocolmo. Tel.: + 46 8 545 16 307, sandra.tingdal@brazilianembassy.se

Brasilien
Joao Gilberto Noll (1990)
Ana Maria Miranda (1990)
Darcy Ribeiro (1990)
Lygia Fagundes Telles (1990)
Joao Ubaldo Ribeiro (1991)
Ana Maria Machado (1995, 2003)
Alves Pinto Ziraldo (1995)
Angela Lago (1995)
Ciça Fittipaldi (1995)
Elizabet De Carvalho (1996)
Nélida Piñon (1998)
Paulo Coelho (2003)
Paulo Lins (2003)
Lygia Bojunga (2004)

Portugal
José Saramago (1991)
Maria Raquel de Bethencourt Ferreira (1991)
António Lobo Antunes (1994)
Lídia Jorge (2002)
José Manuel Pureza (2002)
Miguel Vale de Almeida (2003)
Richard Zimler (2008)
Alice Vieira (2008)
Ana Luísa Amaral (2009)
Gonçalo M. Tavares (2009)
Miguel Gullander (2010)

Moçambique
Mia Couto (1996, 1997, 2010)
Paulina Chiziane (2010)
Angola
Pepetela (2000)
Ondjaki (2009, 2010)

Kap Verde
Mário Lúcio Sousa (1999)
Dina Salústio (1999)
Germano Almeida (1999, skulle även kommit 2010 men fick lämna återbud pga sjukdom)

Världens blickar kommer de närmaste åren att riktas extra mycket mot Brasilien som – förutom att stå värd för både världsmästerskapen i fotboll (2014) och olympiska spelen (2016) – idag är ett av världens mest framgångsrika tillväxtländer. Mot den bakgrunden blir det särskilt intressant att få lyfta fram den brasilianska kulturen i allmänhet och litteraturen i synnerhet på Bokmässan i Göteborg 2014.

– Brasilien utforskar nya vägar att bli en del av världen – genom våra idéer, traditioner och vår kultur. Precis som människor utvecklar uttrycksformer och relationer till andra, bygger länder också upp en image, en framtoning. Om den sammantagna bilden som visas upp är attraktiv, kommer den att verka som ett ljus som förför besökare, investerare och drömmare. Denna bild står för de kulturella och litterära värdena, de historiska händelserna, den utrikespolitik och den moraliska styrka som mitt land vill visa upp för att inta svenskarnas själ och hjärta, säger Leda Lúcia Martins Camargo, Brasiliens ambassadör i Sverige.

Som Sydamerikas enda portugisiskspråkiga land är språket en viktig del av den nationella identiteten, men litteraturen präglas i stor utsträckning av dynamik och mångfald. Det är ett land där stora grupper har sitt ursprung i till exempel Italien, Japan, Tyskland och på den afrikanska kontinenten och där inte mindre än 180 minoritetsspråk talas.

– Vi är mycket glada och stolta att kunna presentera Brasilien som fokusland inför Bokmässan 2014. Det blir premiär för den sydamerikanska kontinenten som tema även om vi stiftat bekantskap med författarskap från Brasilien och Sydamerika tidigare. Brasilien är inne i en mycket spännande utvecklingsfas för närvarande. Det skall bli roligt att få bjuda våra besökare på en inblick i denna färgsprakande kultur och ett land i förändring, säger Maria Källsson, mässansvarig för Bokmässan.

Det brasilianska temat kommer att sätta sin tydliga prägel på Bokmässan under fyra dagar, med många seminarier, scenframträdanden och programpunkter i den brasilianska montern. Temat kommer säkerligen också att märkas runtom i Göteborg i form av utställningar, konserter och andra evenemang. Bokmässan genomför temat 2014 i samarbete med bland andra Brasiliens ambassad i Stockholm och med en rad förlag.

Pressmeddelande om temat 2014 på portugisiska.

Brasilianska författare på Bokmässan genom åren.

Nordöstra England är inte bara en klassisk industriregion utan även grogrund för stort barnboksskapande. Här bor och verkar barnboksförfattarna Simon Bartram och Niel Bushnell.

Författaren och illustratören Simon Bartrams karriär har i tio år främst kretsat kring Bob, en relativt alldaglig man med ett ovanligt jobb. Varje dag efter frukost reser han till månen där han arbetar som vaktmästare. Bob, the Man on the Moon har hittills varit föremål för såväl bilderböcker som kapitelböcker och en pjäs. Bartram började redan som 15-åring att teckna för fotbollsklubben Sunderlands matchprogram och arbetade senare, efter utbildning i illustration och grafisk design, som frilansande illustratör för brittiska tidningar.

Niel Bushnell debuterade tidigare i år som författare med fantasyäventyret Sorrowline, första delen i bokserien The Timesmith Chronicles. Redan 2011 prisades manuset till boken med Northern Promise Award, vilket ledde till förlagskontrakt för Bushnell. Nästa del är planerad att ges ut 2014. Rättigheterna till Sorrowline har även sålts till Brasilien och Tyskland. Niel Bushnell inledde sin karriär som serietecknare i en lokaltidning i hemstaden Hartlepool. 2002 grundande han Qurios, en studio som gör animeringar och visuella effekter till filmer och dataspel.

På Bokmässan medverkar Simon Bartram och Niel Bushnell bland annat i seminariet "Norra England – en fantasifull plats". Seminariet arrangeras i samarbete med Durham Book Festival och New Writing North, en intresseorganisation för nordengelska författare som Bokmässan nu inleder ett samarbete med.

Vad kommer du inte att sakna?
– Jag kommer inte att sakna att ständigt vara stand-by och att mejlen är kolsvart bara man varit borta en timme eller två.

Berätta om ditt bästa minne från dina 24 år på Bokmässa!
– Mitt bästa minne alla kategorier är det leende som Desmond Tutu fyrade av när han kom till mässan och lunchen som följde dagen därpå och sedan Desmond Tutus upprop för Burmas förföljda munkar på Internationella Torget. Det var stora ögonblick, det senare kablades ut i världen via BBC.

Om du jämför Bokmässan idag med hur den var när du började – vilka är de stora skillnaderna?
– Storleken! På allt!

Till sist, vilka förväntningar har du på ditt nya jobb?
– Glada och positiva arbetskamrater som tillsammans med mig skall svinga biblioteksverksamheten i Strömstad till nya höjder!

Säg "Paris på 1890-talet" och säkert dyker det hos många upp skimrande föreställningar om kabaréer, sjangtila salonger och slingrande art nouveau-arkitektur till tonerna av Debussy och doften av absint. Men att det även fanns skuggsidor visar de franska deckarsystrarna Liliane Korb och Laurence Lefèvre som skriver under den gemensamma pseudonymen Claude Izner.

Mördaren i Marais heter deras fjärde bok om bokhandlaren Victor Legris som löser mordgåtor i 1800-talets Paris. Systrarna, som själva har varit bokhandlare (bouquinister) på Seines kajer, har bland annat belönats med det prestigefyllda franska deckarpriset Michel Lebrun-priset. De har under många år skrivit litteratur för barn och vuxna. Deras önskan att förena kriminalromanen med en historisk berättelse resulterade i deckarserien om Victor Legris. Första boken i serien, Mordet i Eiffeltornet, gavs ut på franska 2003 och 2010 i svensk översättning.

Liliane Korb och Laurence Lefèvre medverkar bland annat i seminariet "Systrar i brott" på Bokmässan 2013.

Antalet programpunkter var fler än någonsin: 3 446 stycken. Mässan hade även fler medverkade i seminarier, scen- och monterprogram än någonsin tidigare: 2 420 stycken. Sammanlagt hade 2012 års mässa 99 136 besök.

Inte minst upplevde temat, Norden och nordisk litteratur, stora framgångar.
– Det finns faktiskt inget annat ord än succé för att beskriva Nordens monter på Bokmässan i Göteborg. Från morgon till kväll har den varit full – proppfull – av människor som talat, utbytt erfarenheter, debatterat eller lyssnat till allt som sagts från den nordiska monterns scen. Ett mått på framgången är trängseln i montern, ett annat är de 100 kilo äpplen som gått åt före klockan 12 varje dag, säger Bodil Tingsby, kommunikationschef för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet samt projektledare för Nordens monter.

Schibbye och Persson manifesterade
En händelse som stack ut lite extra i Bokmässans intensiva program var Johan Perssons och Martin Schibbyes besök. De två minst sagt uppmärksammade journalisterna, som frigavs från etiopiskt fängelse i mitten av september 2012, deltog bland annat i en manifestation för fängslade journalister i allmänhet och för den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak i synnerhet. Manifestationen fyllde Internationella torget till bristningsgränsen på eftermiddagen under Bokmässans första dag.

En gäst med nobelglans
En annan av höjdpunkterna var naturligtvis att 2011 års svenske nobelpristagare i litteratur Tomas Tranströmer hedrade mässan med sin närvaro.
– Ett alldeles särskilt starkt minne är all den värme och kärlek som Tomas och Monica Tranströmer möttes av, säger Bokmässans programchef Gunilla Sandin.

Efter de dramatiska händelserna 2011 – massakern i Norge och självmordsbombaren i Stockholm – insåg många att Norden inte var den välfärdsidyll som vi länge trott. Populister och extremister har utnyttjat nya arenor där alla har en möjlighet att yttra sig. Hatpropaganda, rasism och fördomar sprids lätt på nätet och den är omöjlig att reglera enligt samma praxis som gammelmedia. Yttrandefriheten är enligt nordiska värderingar en av demokratins viktigaste byggstenar.

Under rubriken "Vems yttrandefrihet vill vi försvara?" diskuterade en nordisk panel på Bokmässan 2012 om man kan begränsa yttrandefriheten för "samhällets bästa" eller om samhället ska betala priset så att yttrandefriheten kan bevaras intakt.

Medverkade gjorde Jonas Nordling, ordförande i Svenska Journalistförbundet, Johanna Korhonen, finländsk journalist, Nils Erik Forsgård, finlandssvensk idéhistoriker och författare, och Britt-Marie Drottz Sjöberg, professor i socialpsykologi. Samtalet leddes av Olav S. Melin, ansvarig för samhälls- och medierelationer, tankesmedjan Magma Helsingfors.

Lyssna på hela seminariet. (Ljudfil)

Manifestation för fängslade journalister

På mässan 2012 var journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye, som då nyligen hade släpps ur etiopiskt fängelse, med i en manifestation för fängslade journalister på Internationella torget.

– Det är en skandal att vi fängslades och dömdes. Vi måste se till att det aldrig händer igen. Skyddet måste starkas för journalister som jobbar i konfliktområden, man ska inte vara rättslös. Det här är främst för att människor som lever i de här områdena ska få en röst, att de som bor där ska få skydd, sa Johan Persson.

Även journalisten Dawit Isaaks bror Esayas var med vid manifestationen. Dawit sitter fängslad i Eritrea sedan september 2001.
– Det är viktigt att vi håller den här frågan vid liv, regimen vill att vi ska glömma Dawits öde. Att vi inte gör det, att vi uppmärksammar hans fall, är en försäkring för honom. vi måste kämpa för att han någon gång ska få stå på den här scenen tillsammans med Martin och Johan, sa Esayas Isaak.

Se en inspelning av hela manifestationen.

Läs mer om Världsdagen för pressfrihet på UNESCO:s hemsida.

Foto: Niklas Maupoix

Du har ju en förkärlek för brittisk litteratur, och då särskilt från den viktorianska eran och 1920-talet. Vad bör man läsa om man vill bekanta sig med dessa två epoker?

– 20-talet fascinerar mig med sina stora kontraster; till synes sorglöst och kulturellt blomstrande, men med djupa sår under ytan på grund av kriget, det etablerade klassamhället ställt mot den begynnande kvinnliga frigörelsen. Evelyn Waughs Brideshead Revisited och A Handful of dust är två exempel. Andra bra klassiker, dock amerikanska, är The Great Gatsby (Fitzgerald) och The sun also rises (Hemingway). På senare år har det kommit "mysiga" deckare som utspelar sig under 20-talet med kvinnliga detektiver, där man också får glimtar av samhället, krigets konsekvenser och hela upstairs/downstairs-fenomenet. Leta efter Daisy Dalrymple- (Carola Dunn) och Maisie Dobbs-serien (Jaqueline Winspear).

– Den viktorianska tiden inföll mellan 1837 och 1901 och är något annat. I böckerna framstår perioden ofta som mörk, skitig och gotisk med hemligheter under ytan. Några av mina favoriter är Woman in black av Susan Hill, The observations av Jane Harris, Jane Eyre av Charlotte Brontë och Fingersmith av Sarah Waters.

Varifrån kommer vurmen för den brittiska litteraturen?
– Eftersom jag var helt besatt av brittisk popmusik på 80-talet, så var London mitt drömresmål. Jag kom dit första gången som 17-åring, föll handlöst för staden/landet och har bott där, återvänt gång på gång och förköpt mig i deras bokaffärer. Under mina universitetsstudier läste jag också en del brittisk litteraturhistoria. Otroligt givande.

Vad läser och skriver du helst om, förutom brittisk litteratur?
– Jag recenserar mycket, faktiskt alla böcker jag läst sedan 1985, oavsett land... Jag försöker nog få till en litteraturkoppling till det mesta jag skriver om, men det kan handla om kaffe, mitt nyligen påbörjade förortsliv, barnen (även kallade mini-pondarna), bokresor, bloggträffar, barnböcker, våndan av att åka på semester utan nätverksuppkoppling – och mycket annat.

Vilka tips skulle du vilja ge till den som funderar på att starta en egen bokblogg?
– Skriv om något du tycker är roligt först och främst. Det som driver många bokbloggare är att hitta ett sätt att spara och kategorisera lästa böcker, så det kan vara bra att fundera på hur man vill lägga upp den biten i bloggen. Vill man också socialisera med den trevliga bokbloggsmaffian och få fler läsare, så interagera genom att kommentera andras bloggar och var aktiv på twitter; det är där vi hänger!

Tills sist, vad gör du när du inte läser och bloggar?
– Jag tågpendlar, arbetar som IT-projektledare, dricker ganska mycket kaffe, leker och läser med småtjejerna, försöker komma på hur det här med hus och trädgård fungerar efter ett halvt liv i lägenhet. Och så träffar jag vänner förstås och är med i en bokcirkel som är inne på sitt sjätte år!

Bloggambassadörer som presenterats tidigare

Januari: Boktjuven
Februari: socialistsimon
Mars: Bokugglan
April: Suzanne the Sexeducator

Richard Ford, född 1944 i Mississippi, är främst känd för romanerna Sportjournalisten, Självständighetsdagen och Som landet ligger. 1996 tilldelades han det prestigefulla Pulitzerpriset för Självständighetsdagen.

Ford gästar Bokmässan för att tala om sitt författarskap och sin senaste roman Kanada, som släpps i svensk översättning till hösten. Det är en historia om människans mörkaste, starkaste och mest gåtfulla drivkrafter. Författaren tar oss med till 1950-talets Amerika där makarna Parsons genomför ett bankrån i Montana, ett rån som är upptakten till en vindlande resa för familjen.

Richard Ford har arbetat som lärare, baseballtränare och sportjournalist. Trots att han led av dyslexi bestämde sig Ford för att studera litteratur. Han såg aldrig läs- och skrivsvårigheterna som ett handikapp: "Att tvingas läsa långsamt har gjort min relation till språket grundligare." Richard Ford debuterade 1976 med En bit av mitt hjärta, som nominerades till Hemingwaypriset för bästa debutroman.

Enligt en granskning som Kungliga biblioteket har gjort saknade hälften av Sveriges elever tillgång till bemannade skolbibliotek förra året, och var sjätte skolelev saknade helt ett skolbibliotek att gå till.

Kraven på tillgång till skolbibliotek skärps i den nya bibliotekslagen som regeringen presenterar idag, 23 april, och som ska börja gälla från och med 1 januari nästa år.

Skolbiblioteken kommer att diskuteras flitigt på höstens mässa. Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) och Svensk Biblioteksförening arrangerar ett seminarium med rubriken "Det digitala skolbiblioteket – olika perspektiv" där man bland annat frågar sig vilken roll den digitala tekniken spelar för skolbibliotekens tillgänglighet och pedagogiska uppdrag att bidra i elevernas arbete med att uppnå kunskapsmålen.

"Digitala hjälpmedel, läsplattor och en-till-en satsningar är alla resultat av ny teknik och nya produkter. Många elever läser digital text i skolan och på fritiden, andra gör det mer sällan. Hur kan lärare, bibliotekarier och rektorer stödja didaktiska metoder och kvalitet i en utmanande våg av teknisk utveckling?"
Medverkar gör Johan Wahlström, Sveriges Kommuner och Landsting, Kjell Ahlgren, Skolinspektionen, Camilla Batal, Centrum för lättläst, Per Johansson, Spånga gymnasiums bibliotek, och Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund . Samtalet leds av Madeleine Hjort, ordförande NSG, Anette Holmqvist, Skolverket.

Den splittring som råder i skolbiblioteksfrågan utreds för tillfället av Kungliga biblioteket (KB) och Malmö stadsbibliotek som i seminariet "Skolbiblioteksfrågan – rörig tillvaro som berör" ställer frågorna: Vilka aktörer finns? Vilka har mandat? Vilka har uttalat sig i frågan? Medverkande: Elin Lucassi, Kungliga biblioteket, och Malin Gillberg, Malmö stadsbibliotek

Under rubriken "Skolbibliotekets roller i förändrade landskap" arrangerar Bibliotekshögskolan i Borås en diskussion om skolbibliotekets huvuduppgifter med utgångspunkt i en nyligen publicerad forskningsantologi om skolbibliotekets roller i nya politiska, pedagogiska och teknologiska landskap. Vad är ett skolbibliotek? Vad kan det vara? Vad bör det vara? Medverkande: Elin Lucassi, handläggare Kungliga Biblioteket, Louise Limberg, senior professor, Anna Hampson Lundh, universitetslektor, Cecilia Gärdén, universitetslektor, Helena Francke, universitetslektor, och Mats Dolatkhah, universitetslektor, samtliga vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Hela seminarieprogrammet på Bokmässan 2013 släpps 28 maj.

I Göteborg firas Världsbokdagen bland annat på Stadsbiblioteket 300 m2, i regi av Författarcentrum Väst och Göteborgs stadsbibliotek med stöd av Svenska Akademien. Under kvällen, med start kl. 18.00, framträder Sara Tuss Efrik, Athena Farrokhzad, Bob Hansson, Sven-Eric Liedman, Petra Revenue och Lina Wolff.

I Stockholm uppmärksammas Världsbokdagen på stadsbibliotek under rubriken "Med modet att berätta". Där talar kl. 18.00 författaren Anneli Jordahl med Stefan Eriksson, svensk Vitrysslandambassadör som utvisades förra året (här kan höra honom berätta om Vitryssland och utvisningen på Bokmässan förra året) och Rebecca Walker, amerikansk journalist och författare.

Många andra av landets bibliotek har naturligtvis också olika aktiviteter för att fira dagen. Ni kan bland annat titta på Författarcentrums lista över bibliotek där 23 april uppmärksammas lite extra.

Eller varför inte göra som i Katalonien? Katalanerna har sedan tidigt 1900-tal firat sitt skyddshelgon Sankt Göran den 23 april genom att ge bort en bok till någon man tycker om och i gengäld få en ros tillbaka!

Om en dryg månad, 28 maj, är det en annan stor dag. Då släpper vi Bokmässans seminarieprogram för 2013!

Glad Världsbokdag!